2009/04/30

Om en utmaning, del Klänningar.


Ovan:
En svart klänning med genomskinliga ärmar och rygg helt täckt med paljetter.

I den känner jag mig som.
En lyxig donna mitt i karriären i 80-talets New York och den där bara slänger jag på mig.
När jag ska på någon liten fest (läs stor fest i någons takvåning).
Från Beyond Retro.

Nedan från vänster:
En blå klänning jag bara hann ha en gång.
Sen blev den för liten för på bilden är jag gravid men det visste jag inte då.
Jag bara anade och hoppades.
Ria 40 kr.

En klänning i blankaste blankt med mönster i sammetsliknande.
En secondhandbutik i Gävle som stängde för något år sedan.

Eva Peron-klänningen.
Den heter så.
Eva Peron.
Och har ett vackert vitt liv strött med vita pärlor.
Noa Noa.


Ovan från vänster:
En lila klänning jag köpte på Tradera.
Har ett fall som en dröm och rader av knappar där alltid någon lossnar vid varje användning.
Men jag är bra på att hålla reda på mina kläder och saknar inte fler knappar än när.
Jag köpte den.

Lavendelspetsklänningen!
Kupan Bomhus.

Klänning med vackra applikationer runt urringningen och ända ner.
På kjolen.
Beyond Retro.


Nedan:
Den svarta klänningen med den mest underbara applikationen ever.
I love you.
Från Old Touch (I love you).


En rosa klänning och en gul klänning.
Den rosa med samma genombrutna spets på ryggen.
Den gula för evigt klänningen jag bar på min mormors begravning.
Båda från fina Kafé Nybo.

En karamell i finaste thaisiden den var.
Så lite så liten det är.
En av de få klänningar jag köpt för att sy om.
Eller egentligen la jag bara ut den (allt vad som gick till minsta millimeter) för jag har lite svårt att ändra i plagg som fått vara orörda.
Sedan de varsamt skapades av någon sömmerskas skickliga fingrar för årtionden sedan.
Kupan Bomhus.

Och den guldprickiga.
För att min käraste köpte den i smyg.
Efter att jag deklarerat att nyårsafton aldrig skulle bli en rolig kväll utan den klänningen.
Något överdramatisk men ja, det är jag väldigt ofta.
Han köpte den i alla fall i smyg och hängde in den i klädkammaren i smyg.
Han är bäst på överraskningar, min vackraste finaste älskade.
Koola Anna.

6 kommentarer:

B-b-b-etty sa...

den blåa är så fantastisk vacker! säg till om du inte längre vill ha den ;D

Joanna sa...

betty,
det kommer nog vara tyst som i graven.

Julia sa...

Tjusiga du!

Sophie sa...

oh my oh my, att du hade fina saker visste jag, men min vishet har utvidgats :) vilken garderob du har!

Joanna sa...

julia,
tusen tack!

alma,
jag älskar den.
och jag längtar tills jag kan hämta ner de fyra.
FYRA!
stora resväskor med klänningar och små dräktjackor jag burit upp på vinden.
när jag visar folk runt i lägenheten visar jag alltid också klädkammaren, för det är ju mitt favoritrum men jag undrar om alla tycker det är lika spännande som jag...

lisa sa...

gud så vackra klänningar!
kram till dig