2009/04/27

Om förberedelser.


Så här i god tid.
Har jag nog aldrig någonsin varit tidigare.

Men bor man 80 mil från sin familj får man passa på.
När föräldrarna kör genom landet och smidigt kan ta med sig saker.

Jag går igenom kläder min syster skickat.
Till vänster i bild skymtar en vagga.
Den har min morfar och alla hans syskon legat i.
Kanske inte min mamma men hennes syskon har det.
Min lillebror har legat i den jag minns inte om resten av vi syskon också gjort det.
Och mina syskonbarn i alla fall ett av dem och en hel hög av mina kusiner.

En fin filt mamma stickat åt GW hon ska bara fixa trådarna.
Och en söt liten gunghäst hon köpte åt oss på loppis i dag.
Den kommer bättre på bild senare, den förtjänar ett eget inlägg.

Och jag.
Jag har samma kläder på mig som i lördags.
Och söndags.
Tre dagar i rad modemänniska och allt jisses.
"Jisses".

Foto: Min mamma.

5 kommentarer:

Alma sa...

visst är det härligt att preppa inför lilla människans anskomst! jag vill oxå! är dock stoppade lite av det faktum att vi inte flyttat ännu... så njuuut du bara!!

mosterntobe sa...

de två yngsta låg i den. du kan räkna med att de ryms i ca fyra månader men sedan måste du byta till spjälisen (som jag hoppas inte var alltför snirklig för din smak, tyvärr i björk men väldigt rejäl och enkel och dyr, ber staffan att få hälsa, inget ikeakrafs till våra bebisar inte. fast nä, vi har köpt mkt på ikea till dem som du vet, det var just när ingrid skulle födas som vi inte åkte dit och då köpte vi denna vansinnesdyra på babyproffsen istället. det finns även laban-lakan, om du vill ha, men a som i dem ända till dess att det var dags för ma och pa att åka)

anna sa...

ja det är så kul att få ärvda vaggor o sånt, jag fick min farfars far...den hade stått oanvänd i ett stall i nära 80 år, så jag fick fixa till den för flera tusen, men när min förstfödda kom bara totalvägrade han att ligga i den, så kan det också gå!

Joanna sa...

alma,
det är himla mysigt fast jag blir väldigt otålig också.
känner att det gärna får vara en söt bäbis här nu.
i de där minikläderna.
jag längtar efter lukten, efter goskinderna, efter de där mysiga ljuden de gör när de äter.

moster to be,
ah.
jag tyckte mig minnas något sådant.
spjälsängen duger gott, inte alls ful bara jag som fått för mig att jag ville ha en vit spikrak.
men staffans hälsning är noterad, vi ska vårda den ömt.

labanlakan är söta, de lånar vi gärna.

anna,
så himla snopet!
kan de alltså vägra sina liggplatser? jag trodde de mest bara var intresserade efter att få sova (efter att de ätit och bajsat).

anna sa...

Jodå, de är små individer direkt som visar tydligt vad de vill. Min förste vägrade som sagt sova någon annastans än brevid mig, men då sov han desto bättre, vaknade endast en gång per natt och sov till nio! Medans min andra alltid har sovit själv, och tycker att det är jobbigt att ha oss nära!