Jamen hejda er, ni ska få en till bild på näsan.
Ur andra vinkeln skriver man ut och laminerar in blir det en idolbildsamling.
Helt enkelt.
Egentligen fotar jag till en annan grej.
Som inte har med mode att göra hör och häpna.
Men jag tyckte att ljuset var så vackert och klänningen och halsbandet.
Och näsan sist och inte heller minst: näsan.
När jag gick mellanstadiet tyckte jag däremot det var väldigt jobbigt med min näsa.
Jag åkte skolskjuts, alla stora tuffa gymnasieelever från Sorsele åkte i den.
Jag brukade göra mitt bästa för att inte sitta i profil.
I bästa värsta näsvinkel.
Mot folk.
Det resulterade oftast i nackspärr och åksjuka.
3 kommentarer:
Åh! Känner igen mig. När jag gick i mellanstadiet gjorde jag också precis som du - och fick nackspärr på köpet. Men idag älskar jag min näsa. Den är ju min, och ger mitt ansikte karaktär.
Näsan är underbar. Om en sån näsa vore whisky så vore den Lagavulin, den bästa whiskyn som finns.
v,
vilken fantastiskt komplimang till en whiskyälskare som jag.
lagavulin är dessutom en av mina favoriter, ju rökigare desto bättre är mitt whiskymotto.
dessutom har jag hört att den brukar kallas ön Islays aristokrat, och det passar rätt bra tycker jag eftersom min typ av näsan inte bara kallas romersk näsa.
utan även aristokratisk näsa.
frida,
leve våra näsor!
och död åt nackspärren.
Skicka en kommentar