Om ett sista för den här gången.

Mina statusuppdateringar på Facebook i dag:
00:30
YES! FÖDELSEDAG!

18:30
YES! FÖDELSEDAGSMIDDAG!

19:30
YES! FÖDELSEDAGSTÅRTA!


och mellan det skulle jag naturligtvis ha haft yes! födelsedagsklänning! och yes! födelsedagssushi! men jag var för upptagen.
Med att skaffa klänning och äta sushi.
Och framför allt att vara med kompis.

Jag tog först på mig den fina bruna klänningen med så röda rosor och så.
Gröna blad.
Men den är för snäv över armmusklerna.
(De stora starka bära tung pojke-mammamusklerna, yes it's true!)
Så jag bytte.
Till en marinblå klänning med vitt bröst.
Täckt av små små pärlor.

Sen åkte jag in till stan och träffade fin vän.
Vi hade trevligt och jag var nöjd.
Åkte hem och fick födelsedagsmiddag av min lillebror och min käraste.
Hade bakat bullar.
Sen överraskningstårta och te och allmän uppassning det. var.
Perfekt.

Lite lagom uppvaktning jag behöver inte ens några direkta presenter.
Även om en liten gåva någon har tyckt ska passa och göra mig glad.
Alltid är fint att få.
För tanken.

Det är bara känslan av att fylla år.
Jag går omkring hela dagen och tänker hihi jag fyller år i dag är det 31 augusti och jag.
JAG.
Fyller år.
Alltså.
JAG ÄLSKAR ATT FYLLA ÅR.

Men nu ska jag sluta tjata om det för det är dags att sova.
I morgon börjar jag på mitt nya jobb!

Om den ultimata födelsedagsklänningen.

Den bästa födelsedagsklänningen jag äger.


Hade jag på mig i Paris på min födelsedag.
Men det är nu två år sedan jag borde verkligen sluta tjata.

Två bilder från en kväll i Gävle.
Visar mer av den trots att även dessa.
Är en hel del suddiga.


Blotta synen av den borde få mig att äta morötter i två månader.
SÅ ATT JAG KAN RYMMAS I DEN NÅGON GÅNG.


Från Beyond retro.

Om barn och örhängen.

Att ha barn och örhängen på samma gång.
Är lögn.

I morgon börjar jag jobba igen då kan jag ha hur stora.
Och hur dinglande örhängen.
Jag vill (måste ta på i hissen ner och måste ta av i densamma fast upp.)


Örhängen, Myrorna Götgatan
Klänninng, Beyond retro
pojke, söt!

Om Elsas nya utseende.

På bloggen alltså oj så fint.
Vacker bild vackra färger rosa javisst precis som på min därav det vackra.
Vad annars?


Bild: Elsas blogg.

Om det viktigaste av allt; Min födelsedag!

Jag undrar hur länge jag kommer att referera till.
Min 30-års-dag som vi firade i Paris.

Det var en bra dag det var en bra natt i morse.
Var också fin.
Jag väcktes.
Eller egentligen väcktes jag ju långt tidigare men min käraste och Torsten gick upp och lämnade mig att somna om.
Så därför väcktes jag sedan av en frukostbricka och sång.
Torsten var som förhäxad av det tända ljuset.
Och efter att han hade ätit upp både mitt fil och mina mackor och dessutom försökte dricka upp allt mitt te.
Där drar jag dock gränsen rör aldrig mitt te.
Så satt han på sängen och luktade på parfymflaskan jag just fått.
Och låtsades hosta och nysa efter varje gång.

Så den här födelsedagen har redan hunnit vara fin och mysig.

Om kvinnorna Billgren.

Elsa och Helene Billgren är gäster på morgonteve.
Elsa tar orden ur min mun alltid när det kommer till klänningar.
Och att inte äga några byxor "MEN VARFÖR?" är frågan folk alltid chockar ur sig.
Jo.
För att jag passar bättre i klänning jag tycker att klänning är skönare (antagligen av den första punkten i dessa anledningar).
Och.
För att klänningar är så mkt vackrare.
Det är mina ord men Elsas är ungefär demsamma.

Helene.
Är en kvinna vars konstnärskap jag uppskattar.
Och när jag ser henne på bild och hör henne i intervjuer.
Då önskar jag att jag kände henne hon ser så trevlig ut.
Hon verkar inneha båd intellekt och humor.
(Och år så fin med det gulliga örat som sticker fram mellan hårslingorna.)

09.23: Min kille säger:
Gud vad skönt men någon som inte ser ut som Elin Kling.
Alltså. Någon som ser ut som en riktig kvinna menar jag.

(Fast nu låter det som att vi sitter och hatar Elin Kling i vårt hushåll och så är det ju inte.)


Bild: Från Elsas blogg.

Om en vacker klännings vackra rygg.

Jessica visar en vacker klänning.
Den har bland de vackraste ryggar jag någonsin sett.

Guldspetsen gör att ringningen känns lägre.
Och så ser man efter ett kort ögonblick att det är något ännu bättre.
Att det är; guldspets!


Bild: Jessica/Vintageportalen.

Om enspårigheten.

Elin Klings blogg är en av de större bloggarna jag läser.
Av gammal vana egentligen läser jag väl inte så mkt som.
Bara kollar om det kommit någon ny bild.

Just nu harvas det runt om ett hud(blekfis)färgat plagg hon bar.
Det ska kommenteras av olika press i USA och Sverige.
Så himla märkligt det är just den biten nu är man inne på att kommentera kommentarerna.

Hon är en hårt arbetande kvinna stylar nästan överallt och hamnar i sidoprojekt.
Just för att hon blivit en offentlig person.
Det blir lätt så, en person som syns är lätt att komma att tänka på när man behöver en person.
I ett visst sammanhang.
Helt plötsligt syns samma person överallt trots att det finns hur många människor som helst.
Som kan tycka och göra och göra det med karisma.

Men jag tänker om och om igen.
Harvar det i mitt inre kan man säga.
Om man ska hålla sig till det här med stylister.
Vore det inte mkt uppfriskande med någon kvällstidningsbilaga.
Som erbjuder modereportage stylade av någon annan än Elin Kling.
Och hennes systrar och vänner?

Om mina födelsedagsönskningar.

Ett smycke från 60-talets glansdagar.
Här i form av en ring av Sigurd Persson det vore ju ta mig tusan höjden av materiell lycka.

Dada's Diamonds vackraste kollektion.
Och ur den den vackraste broschen.
Finns den ens kvar detta är höjden av önskning en sådan som knappast är reell att uppfylla.

De vackra kragarna från Noa Noa tydligen har.
Min kille redan gått på span efter den men nu vet både han och jag.
(Jag visste det efter ett mejl och ett telefonsamtal.)
Att den kommer i butik först 1 september.

Och parfymen som jag aldrig kommer att kunna ha.
Ty den gör att min käraste nyser.
Oavbrutet (snyft).

I övrigt:
Blommor blommor blommor.
(Läs ranunklar, pioner, nejlikor i bleka färger.)

Om ett mini-hurra samt en trappälskare.

På stan i går.
Såg jag en oerhört fin bil.
Fin i formen fin i färgen.
Och i den nättaste lilla storleken (dock mkt felparkerad).

En lila klänning.
Som jag hade sytt in en hel del.
Har nu återfått sin ursprungliga vidd och då ryms den på min kropp hurra.
För jag gillar den mkt den har ett härligt fall en underbar tyngd.

PS.
Torsten.
Älskar.
Trappor.


Kappa klänning loppis,
scarf Noa Noa
Torstens jacka från barndom (min och mina syskons)
byxor Mini rodini
mössa Åhléns
skor från kusiner.

Om mina nya vinterskor. Väl?

Mina nya snygga skor JAG FYLLER ÅR PÅ TISDAG.
(Bara så att ni vet).


Ljus sula.
Är den väl i cirka fyra veckor men det är så himla snyggt så länge det varar.
Det var en av anledningarna till att jag föll för mina såna här.

Men enligt den här trevliga bloggen.
Kostar de 2 200 och är det min budget?
Eeh.
Även om jag försöker lära mig att handla få och välgjorda (och med det även dyra) föremål till min garderob.
Men det lyckas jag sällan med så då blir det både och.
Och det känns ju inte så smart.


Bild från Filippa K.

Om besök och snuva.

Jag och Torsten är förkylda.
Det är väl första dagarna på förskola som visat våra immunförsvar.
Var skåpet ska stå.

Förra helgen hade vi besök av vänner den här helgen likaså.
Vilken lyx.
Då.
Förra helgen.
Gjorde jag mitt bästa att dölja den rosagula klänningens evinnerliga urringning.
Den här helgen gjorde jag småsnittar och godsaker.

Nu ska vi köpa gummistövlar till Torsten.
Måste bara vänta tills affärerna öppnar först.
För så tidigt stiger småbarnsföräldrar upp.


1. Klänning H&M,
koftväst Indiska,
halsband och scarf second hand.

2. Kofta H&M,
nattlinne KappAhl,
Torstens nyckelpiga; kusinerna.

Om sneda ränder. Bland annat.

I kväll får vi gäster.
Vänner på besök och bubbel och snittar och pannacotta.
Det är tusan bland det bästa jag vet.

PS.
Sneda ränder är inte heller så tokigt.




Torstens tröja, Mini rodini han fick en i gult också,
byxor också Mini rodini,
skor från en av kusinerna.


Min klänning Erikshjälpen Gävle
halsband kommer inte ihåg men en loppis,
armband Gamla Prästgårn i Arvidsjaur.

Om gamla vackra askar.

Jag försöker alltid hitta.
Gamla askar såna som smycken en gång legat i.
För länge sen men jag lyckas inte så bra jag har inte hittat en enda.

De är vackra i färg och form och jag tänker alltid på dagen de kan ha åkt ner i en påse.
Och tagits fram för att skänkas till en fru kanske.
Nötta skamfilade är lika fina.

De här askarna innehåller några av min mormors gamla smycken.
Bland annat hennes vigselring.
Den passar mig som hand i handske.

Om att vara en riktig mamma.

Jag har lämnat Torsten på förskolan.
Både i dag och i går det är först nu jag börjar känna mig.
Som en riktig mamma.

När jag går hem med en påse smutsiga dagsikläder och märkpenna i högsta hugg.
När jag säger till personalen att han har inte sovit bra i natt.
Han har inte ätit bra i morse.
Så att de vet vad han kan vilja ha.

Det är först nu jag tror att det riktigt knepiga föräldraskapet börjar.
Det jag alltid förundras över hur arbetande människor får att gå ihop.
En dålig natt innebär inte längre lite mer vila på dagen.
En dålig natt följs ändå av stressade lämningar och maten.
Middagsmaten.
Den bör man nog planera och handla inför hela veckan varje söndag.
Jag ser inte att tiden på kvällarna skulle kunna räcka annars.

Fram till nu har alltid någon av oss varit hemma med honom.
Då är det här med att ha barn mest bara mys herregud vågar jag skriva så det är fan inte alls bara mys.
Spädbarnsår är riktigt slitiga.
Vara hemma med nyss-lärt-sig-gå är nästan ännu mer energikrävande.
Jag menar bara att nu ska vi klara av att vara föräldrar.
Samtidigt som vi båda sköter det här livet vi hade innan vi var föräldrar.
Med arbetsdagar och vardagar och helger.

Det är bara att köra vad annat kan man göra.


Kappa råsiden från loppis,
klänning Indiska
träskor Varuhuset i Arvidsjaur.

Om melodier från förr.

När jag gick gymnasiet.
Var det en kompis i min klass som tonsatte några vackra dikter.
Av Dorothy Parker.

Jag fick sjunga.

Nu har han just hittat de gamla inspelningarna och om ni vill kan ni lyssna.
Precis här.
Och min personliga favorit just nu; Narrow
.

Om före och efter.

Luggen åt andra hållet.
Lite mer påsar lite mindre ögonfransar.

Jag gillar mig själv bättre på andra bilden.
Som mamma.
Kan ha med söta ungen till vänster att göra.

Om min spännande blogg.

Blommor.
Och barn.

Min blogg är så spännande att man kunde svimma.
Vilken sekund på dagen som helst.

Om husdrömmar.

Jag drömmer om hus.
Jag drömmer mig ohälsosamt mkt bort på Hemnet.

Jag har gått från att drömma om ett fint hus från 50-talet.
I ljusgrå puts och med raka högsmala tvåbågsfönster.
Till att drömma om något slags tidigt 70-tals-lyxigt hus.
Med panoramafönster och brunsvart trä.
Med låga soffor i senapsgul plysch.
Precis som min faster och farbrors hus på Mariehem i Umeå.

Sen kan jag å andra sidan bli helt matt av drömmar.
Om hus som Gamla Prästgården i Arvidsjaur.
Se bilder ovan.
Taklampan är i ett enda stycke.
Kulan nertill är en skål upptill.

Om lördagens blommor.

Snittblommor i stor vas hemma.


Det måste man ju bara älska.

Om första dagen.

Hej hej Photo booth.
I dag har Torsten varit på dagis.
Eller förskola ska man ju faktiskt kalla det.



Det var kul han gillade det mkt.
Särskilt de stora sandlådorna och dockvagnarna.
För att inte tala om den gula kakan av vattenfärg han hittade i en låda.
Den tycks ha tilltalat särskilt hans smaklökar.

Det var inte länge sedan han var miniliten tänker jag.
Inte heller särskilt länge sedan han var i magen herregud jag har vänner.
Som jag inte träffat på hela Torstens liv.
Det blir en rejäl måttstock när man har barn.
När man kan räkna allt som hänt sedan sist man träffade en viss vän.

Det är när man inser att man kan producera och föda ut ett barn.
Och låta det hinna fylla ett år och man fortfarande inte har träffat en viss vän.
Som man.
Jag.
Känner att tiden springer ifrån mig.

När vi hade varit klart på förskolan.
Gick vi hem och sov.
Ända till tjugondag knut hade jag velat vila.

Om den här söndagen.

Vi hade picknick i parken några vänner kom förbi.
Torsten lekte intensivt och innan det kom svärföräldrarna förbi.
Med ett par kvarglömda skor.

Sen tog energin slut jag och Torsten sov i soffan i två timmar.
Två (!).
Och efter det har vi inte riktigt kommit igång igen.

Kvällens enda plan:
Stryka lite tvätt framför sista delen av Förnuft och känsla.
Vänta ända till kl 21 för att se trots att jag har den på dvd.
Märkligt.
Men det blir lite roligare när det är på teve.
Ännu märkligare faktiskt.

Om en 8-lista.

8 favoritprogram:
- Seinfeld
- Absolutely Fabulous
- 2 1/2 män
- Family Guy

- Grand designs
- Sverige runt
- How it's made
- På spåret


8 saker jag gjorde i går:
- Strök och hängde äntligen upp gardiner i vardagsrummet
- Dammtorkade
- Gjorde pannacotta med lingon och blåbär
- Rensade en hög som legat på skrivbordet väldigt länge

- Åt frukost med Torsten och min käraste
- Gick till lekparken innan klockan var tio
- Köpte blommor i Hagsätra som visade sig fira 50-års-jubileum så vi lyssnade på lite live-musik.
- Fick fina vänner på besök och öppnade tre flaskor bubbel


8 saker jag ser fram emot:
- Att se Torstens första möte med sin förskola och alla där
- Nästa helg när andra fina vänner kommer på besök
- Att börja om på jobbet
- Första helgen i september då både min mamma och syster kommer hit

- Bo i hus
- Slå igenom (med vad? nåt bara)
- När Torsten får ett syskon (men inte att bära på det, gruvar mig för hur det kan bli)
- Lägga mig i soffan och bara slappna av

Om otillåtna tankar.

Det är får man inte tänka:
Att man blir sur på alla som är gravida och går NER i vikt medan de är det.
Att man nästan drömmer om en fettsugning.
Fast det äckliga i själva begreppet av vad som är en fettsugning får mig visserligen.
Relativt raskt.
På andra tankar.

Men ändå.

När jag fyller år önskar jag mig att bli bortrövad och placerad på fat camp.
I en månad minst stenhård träning bara nyttig mat i lagom mängd.
Då kommer jag att bli lycklig resten av mitt liv.
4 sure.

Om lekparken.

Jag tycker inte att det är så där överdrivet roligt.
Att leka.
Däremot gillar jag att se Torstens olika lösningar.
Och reaktioner.
På saker när vi är i lekparken så då blir det ju någon slags lek för honom.
När jag hela tiden hänger med.

Jag gillar inte att leka med barn jag inte känner.
Jamen det kanske låter lite elakt men.
Det blir för intimt barn leker så nära och tar så mkt på en (eh, det kanske låter ännu hemskare).
Men jag tänker.
Bland annat.
Att de ju inte alls vet vem jag är.

Samtidigt får jag ont i hjärtat när det är barn som i går.
Som inte var där med någon mamma eller pappa.
I väldigt trasiga kläder.
Så då måste jag leka med dem för jag tänker att ingen annan vuxen verkar ju ge dem.
Uppmärksamhet.

I veckan har det varit två pojkar i parken som lekt.
Att jag är ett monster.
De har inte tagit med mig i leken men jag har noterat att varje gång jag närmat mig.
Har de skrikit hjälp monstret kommer och cyklat iväg fort.
På deras trehjulingar.


Jacka, Kupan Gävle
klänning, Stadsmissionen Nytorget Sthlm,
ring, loppis strax utanför Umeå.

Om självplocket på Rosendals trädgård.

Självplocket på Rosendals.
Obs obs två veckor sedan.

Två buketter fick jag plocka mig.
Mamma bjöd.

Man går till butiken och lånar sig en sax.
Sen kommer man tillbaka med buketterna och väger blomstren.

30 kr/hg dessa två kostade.
300 kr.
Den övre är mkt mkt kompakt men jag tänker att det kan vara bra till nästa gång.
För någon att veta ungefär vad blommor egentligen väger.

Om barntofflor och en rosa klänning.

Jag har en vän som fick barn.
Alldeles för bara någon vecka sedan jag skickade den nya familjen lite presenter.
Bland annat de fina och mkt praktiska tofflorna.
Från Bonkelimini.

Jag fick såna av en annan vän.
När Torsten hade fötts de visade sig vara det bästa för kalla och sparkande små bäbisfötter.
För den långa mudden gör.
Att de inte åker av.
Inte alls lika lätt som exempelvis strumpor gör.

Vi använde dem nästan varje dag så länge de rymdes på Torstens fötter.
Och eftersom våra barn föddes nästan exakt på dagen med ett års mellanrum.
Så behöver även det nya livet värma fötterna i barnvagnen senare i höst.
Perfekt att dra tofflorna över strumbyxeklädda fötter.

Torsten fick en fin tröja som var på rea.
Den lyckades jag däremot färga ihjäl kragen och snörningen på.
Då jag fick hjärnsläpp och tvättade en hemskt rosa klänning samtidigt.
Allt vitt blev mkt rosa.
Och jag blev rosenrasande.

Men nu.
KRÄFTSKIVA.