2012/01/31
Om dansen. Och sången.
Vårt barn.
Har väldigt mkt energi och väldigt svårt att sitta stilla.
Och så fort han hör minsta lilla gnutta musik börjar han svänga på höfterna.
Det är inte bara lite guppande upp och ner, han gör piruetter och höftskakningar och balettsvänger med armarna.
Jag vill gärna låta honom gå någon form av dans, jag tror att han skulle älska att röra sig så länge med en massa andra som är lika entusiastiska till dansen som han är.
Det enda jag kan säga att han gör oftare än att dansa.
Det är att sjunga.
Nynna högt, eller ännu hellre: sjunga egna texter till melodier som redan finns, eller istället för att bara fråga – sjunga frågorna med egenkomponerad melodi.
Det sväller så väldigt mkt i mitt hjärta när han gör sånt.
Att han kan, fantasin han besitter.
Jag förundras och undrar så vad det hela ska utvecklas till.
Jag väntar med spänning på hela hans liv, på varje dag av nytt för honom.
Etiketter:
Barnkläder,
Hemma,
Mamma
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
lite som min bästa väns son: när hans storasyster började gá pá ballett ville han absolut följa med, coh det fick han! nu har han däremot fátt för sig att han vill bli trummis =)
man får helt enkelt låta dem prova allt.
det är enda sättet för barn att veta vad de gillar.
Å, fint! Som här. Så fort musiken kommer igång börjar det svänga i de små treårshöfterna. Vi har hittat en "lek & rörelse till musik" för 2-3 åringar i Gröndal som Rufus ska få gå i vår. Hoppas på succé!
lisa,
barn och dans verkar ju vara svåra att hålla isär.
därför tycker jag verkligen att man ska uppmuntra deras booty shakin.
jag undrar om det finns någon liknande grej i nacka, förutom dieselverkstan, den känns det som att det är kö i år till, plus att det är för mkt pretoföräldrar, men det är ju å andra sidan ett helt obefogat antagande eftersom jag aldrig varit där i någon barnaktivitet.
Så för är Elsie oxå, dansar ich sjunger egna texter. Och jag liksom du fascineras och beundrar hennes fantasi! Tänk att få vara i deras hjärna en dag! Vilket äventyr!
Så vackert skrivet, man blir varm:)
Tänker på denna text som min mamma skrivit om mig.http://www.tuvaminnalinn.se/2010/12/21/ur-min-mammas-dagbok-301-1986/
sophie,
det är så himla roligt att få se den här världen, man slutar aldrig att förundras över hur mkt kreativitet och uppfinningsrikedom barn besitter.
tuvaminna,
mitt hjärta gungar, SÅ himla fint.
och vilken rikedom att kunna läsa tankar som ens mamma haft under ens barndom.
det hade jag gärna gjort.
Skicka en kommentar