Aldrig 8-17, det finns både för- och nackdelar med såna scheman.
Nackdel: Överaktiv tvååring lämnas ensam en hel helg med höggravid foglossningsinvalid mamma.
Men den här gången anpassade han sig.
Kanske var han fortfarande lite risig efter sjukdomarna vi haft?
Vi spenderade två dygn i soffan, den totala fysiska aktivitet vi haft kan räknas till högst 30 minuter/dag.
Sen kom hans far naturligtvis hem på kvällen och kunde erbjuda pigga och fysiska lekar.
Men hjärtat i mig.
När barnet kikar ut genom fönstret och glatt berättar att det snöar och vi kan åka pulka mamma och sen lika snabbt förklarar för mig.
Att vi får vänta till pappa kommer hem.
Att inte ens kunna ta honom ut till lekparken.
(Det slår aldrig fel, tvååringen blir trött och vägrar gå uppför trapporna när vi ska hem, jag kan rimligtvis inte bära honom fyra våningar, jag kan knappt längre bära mig själv fyra våningar.)
Vi såg filmklipp, en massa tåg på youtube, och på söndagen kom hans farmor förbi med fika.
I duschen i söndags konstaterade han att han saknat sin pappa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar