"…då sa han plötsligt, jag känner ingen vuxen här och började gråta, och det fortsatte han med, förtvivlat innan jag tillslut fick sätta honom i hennes knä, och jag hörde honom hela vägen ut."
I dag har de planeringsdag på Torstens förskola.
Första versionen, den vanligaste varianten, är att de stänger lite tidigare istället.
Men nu var det tydligen kort varsel tyckte många (en vecka), så istället ändrade de och tog planeringen dagtid och låter annan personal vara på avdelningen med barnen.
Och Torsten konstaterade att han känner ingen vuxen, och det gör så ont i mitt hjärta och i magen och jag vill bara sätta mig i en taxi och hämta honom.
På en gång.
Min lilla katt (i går hette katten Siv, samt Pintu Gajja).
Jag hade föredragit tidig stängning och ett barn som får vara med såna han känner.
2 kommentarer:
Du har en klok pojke! Så där ska det inte vara, hoppas de fick sig en riktig tankeställare och inte gör så mer.
nej,
och de var väl inte direkt helt okända, men han tyckte faktiskt inte att han kände dem, och det tyckte jag var så himla synd om honom, behöva ha en sån känsla på morgonen när pappan går till jobbet och lämnar en kvar.
bland främlingar.
men det gick bra under dagen.
jag ska ändå påpeka mina åsikter för den som bestämmer där.
Skicka en kommentar