Med lätta steg på härliga promenader.
I dessa kläder.
Kappan!
Både färgen och skärningen, och kjolens mönster!
Och färger.
Sandalerna!
Och allt det där ljusa/lavendel/fladdriga/svala.
Och inte för att jag ser mig själv i den där violblå.
Är det en jumpsuit?
Men färgen och materialet ser så härligt ut.
Och så ännu en bild på de fina skorna.
Och jag gör alltid så här.
Fantiserar ihop en vardag om hur allt skulle vara i de plaggen jag just för tillfället trånar efter.
Ser mig själv som en tjusigare, lugnare, och mer tillfreds människa.
Jag söker ständigt efter känslan av att känna mig perfekt.
Eller kanske mer tillfreds?
Och egentligen handlar det hela bara om att jag försöker dölja min kropp och det som jag har fått för mig är fel jag.
2 kommentarer:
Alltså. Det är så konstigt att läsa ens egna känslor om kläder och hur man drömmer sig bort, när det är någonstans känslor och någon annan som skriver!
Åh ja så gör jag också! Har redan fantiserat ihop vilken slags stylish mamma jag kommer att vara och hur perfekt livet kommer bli, i mina post-preggo kläder. Har t.o.m köpt en del plagg som endast gud vet när jag kommer i. Just nu känns det som en överlevar instinkt att titta på kläder då jag kan fantisera om att INTE vara gravid längre....
Mvh/ Less -84
Skicka en kommentar