Där jag kommer ifrån använder vi ordet "he".
Det uttalas med långt e, "hee", och kan betyda så många saker.
Det är ett utmärkt ord, och min käraste har så sakteliga börjat anamma det.
He den där, he hit den, he dig i säng, he bort skräpet osv osv.
Det finns även ett annat slags "he", som uttalas med kort och snärtigt e.
Detta "he" är bara en snabbare version av ordet "det".
Torsten använder sig inte riktigt av dessa ord.
Än.
Men i hans mer och mer stockholmsklingande barnspråk får iaf ett ord från mig klinga starkt.
När han protesterar skriker han högt "nej det vill jag INT".
Det känns bra, att mitt språk får fastna i honom, trots att jag är så ensam om det just här.
Läs mer om "he" här.
6 kommentarer:
Jag älskar också "he" och sörjer att jag tappat så mycket norrländska sedan jag flyttat hit ner till fjollträsk. Men min son han har ändå lyckats smyga in lite norrlandsbetoningar i sitt prat och det är jag glad för. Du vet när man skyndar sig igenom första delen av ordet och lägger betoningen på andra delen...
Underbart att Torsten säger int!
Jag älskar he! Började använda det när jag hade pojkvän och kompisar från Norrland. Och jag måste säga att det är så otroligt användbart!
Ja, det där känner man igen! Fast mot kusten säger vi mer "Häv".."häv hit"..."hävva sig i säng"...osv. Övrigt: Fick barnen i Sthlm o de växte upp i Sthlms innerstad t om skolåldern, innan vi flyttade upp till Norrbotten - och de pratar söt Norrbottniska med ett snabbt Sthlms-tempo! :) Omvänt är det för Sthlmsmaken som nuförtiden pratar lånåångsam Stockholmska!
He är bästa ordet. Som engelskans put.
använder också ordet he!=)
Håller med, "he" är världens bästa ord! Båda mina föräldrar är ju västerbottningar, men inte ett endaste av oss barn låter det minsta norrländskt och inte använder vi några norrländska ord heller. Och det trots att jag tycker att mina föräldrar får tydligare och tydligare norrländska för varje dag som går!
Skicka en kommentar