Jag går in i en magisk period.
En period på fyra veckor där vilken dag som helst.
Är en fullt möjlig dag för bäbisen att komma ut.
Jag hoppas på förr snarare än senare.
Jag tror inte att "det är över" när barnet kommit.
Jag vet att det blir jobbigt även om man kanske aldrig kan riktigt inse det fullt ut.
Förrän man upplevt det.
Man kan säga.
Många säger gärna.
Att "det är då det börjar".
Och så är det ju.
Det är då livet som förälder börjar det är då det börjas på allvar med vakna nätter och schema anpassat efter bäbisens mattid sovtid bajstid.
Men en sak är över och det är graviditeten.
Och det är den jag syftar på när jag säger till folk runt mig att "snart är det över".
Sakta men säkert kommer mina fingrar sluta värka av svullnaden.
Mitt bäcken blir stadigare med tiden jag kommer kunna ligga på sidan.
Utan att få hjärtsnörp av smärta.
Jag kommer att kunna knyta mina egna skor och jag kommer att kunna resa mig upp ur en stol.
Utan att ta stöd av ett bord utan att mer dra mig upp än resa mig för det senare gör så ont.
I knäna.
Jag kommer att kunna gå upp på natten för att kissa.
Utan att flämta av smärta fem gånger dra mig till sittande läge i sängen med hjälp av garderobens dörrknopp.
Och sedan resa mig upp ur sängen genom att dra mig i dörrposten och sedan med små små små steg.
Vardera som en skärande kniv rakt genom ryggen och hjärtat.
Sakta ta mig till toaletten och tillbaka igen.
Och vid det laget vara så vaken av allt bestyr att jag måste ha en ny insomningsperiod.
Fem gånger per natt.
Det värsta av den tiden är snart över.
Eller i alla fall på väg att börja trappas ner.
Det andra.
Det som kommer efter en graviditet.
Vet jag ingenting om än och det ska bli intressant att uppleva.
8 kommentarer:
Ønsker deg lykke til!!!! Du kommer til å gå en fantastisk tid i møte! Bare husk å lytte til kroppen, og ikke bli overmodig... Når man har bekkenløsning er det beste etter fødselen faktisk å slippe å bære all vekten, og kunne legge barnet fra seg.. Ett år etter fødsel kjenner jeg fremdeles bekkensmerter om jeg går langt eller tar brede steg- men de akutte grusomme smertene forsvant med fødselen! Håper du får en fin fødselsopplevelse og finner styrken inni deg! U can do it!
Vilken härlig tid. Den bästa. Jag köpte en vagn idag. Så nu vill jag också ha en bebis. :)
Kram till dig.
kst,
tusen tack!
jag är bra på att lyssna till kroppen.
det är hjärnan som vill mer bara, men jag gör mitt bästa redan nu för att försöka fatta att min fysiska förmåga är begränsad och att den inte heller må bra av att pressas.
just att bli lite lite lättare ser jag fram emot, att inte känna att jag klämmer ihop mitt barn när jag böjer mig fram.
och jag har fått råd från sjukgymnasten om hur jag bäst ska klara tiden efter, med foglossningen och det.
en grej är att så länge man ammar fortsätter foglossningen, och jag har inte tänkt amma så väldigt länge så då kanske mina fogar kan återhämta sig snabbare.
tack för peppen.
julia,
det var då en himla fin vagn du köpt.
vilken underbar blåfärg!
och jag gillar de strömlinjeformade sömmarna på sidan som liksom följde stänkskärmarnas linje.
underredet ser ut precis som vår vagn, med bromsen och det.
vår är en emmaljunga från -69, din ser ännu yngre (och gulligare) ut.
så ut med en unge nu då, så du kan strosa omkring med vagnen nån gång.
kramkram.
kära du, jag önskar att din bebis kommer NU! och ang det jobbiga i början, så vet man ju aldrig hur man kommer uppleva det. en del har det faktiskt ganska bra efter några dagar. en del, som jag, har en helvetstid i ett par veckor. men att föda var faktiskt en fantastisk upplevese och första dagarna på BB härliga. för oss. men alla är olika. KRAM!
mysigt, snart får du se den lilla som har sparkat i magen! Vet inte om du är intresserad men jag har en 70 tals retro stol alltså en barnstol, sån som dom sitter i, till salu, det finns en bil på min blogg, elelr om du vet någon annan som är på jakt efter en sån. Den är helcool tycker jag, om man gillar vintage stil.
Min foglossning försvann direkt efter förlossningen. och jag hade ganska svårt med kryckor och så. Jag ammade i 1 och ett halvt år och det var toppen!
Ville bara säga det också. :) Hej!
Ska bli så spänande att se vad det blir för någon kille som kommer ut! :-)
Kram
alma,
ja tusan vad jag också önskar det.
jag är nyfiken!
ja, alla är verkligen olika och upplever sakerna olika.
det enda man vet är att det kommer ut en bäbis och så får man hoppas att den mår bra och det är väl egentligen det enda viktiga när man tänker efter.
anna,
det ska bli så himla intressant att se bäbisen.
och det är en väldigt fin barnstol, vi (alltså mina föräldrar till oss när vi var små) har en likadan fast i rött.
ska försöka hålla mig från att köpa saker tills jag behöver dem, har ingen plats alls i förrådet.
(det är verkligen sant, ingen överdrift, möjligen en kubikmeter uppe vid taket men inte mkt mer.)
men tack för tipset!
julia,
jag hoppas jag får som du.
fast jag tänker inte amma så länge, eller jag får väl se hur det känns hittills känner jag enbart ett stort obehag inför det hela vi får se vad bäbisen säger också.
lina,
eller hur!
och hur snopna blir vi inte om det är en tjej?
känner mig inte alls hundra på att det skulle vara en kille, även om de såg det (så gott det går se) på ultraljudet.
kramkram.
Skicka en kommentar