Lite väl mkt.
Och färgen på min kjol.
Är en färg jag förknippar med det tidiga 90-talet.
Jag gillar den mer och mer för var dag jag har.
En blus.
Som representerar den än bättre den ska jag visa.
En annan dag.
Kjol och väska, Erikshjälpen
tröja, H&M.
14 kommentarer:
Nej, jag skulle säga att det inte går att färgkordinera för mycket. Det är bara roligt. Jag njuter i alla fall lite extra då, fast jag tänker att jag är lite nördig. Man blir glad av färg och man blir glad av lyckade kombinationer. Och så brukar tänka på ägarinnan till Prickig Katt, en butik i Göteborg som jag tänker att du nog alldeles säkert har koll på, som har mottot "Det kan aldrig bli för mycket".
ja.
jo.
jag lever nog efter den devisen jag också.
fast jag tycker det är himla snyggt när saker bryter av och sticker ut.
men jag lyckas ändå alltid stå där, färgkoordinerad från topp till tå.
Jag är hopplös.. jag färgkoordinerar helt galet mycket! :-P
Men I like it!
kram kram!
Jag måste fråga då jag söker liknande ramar som ni har bakom soffa. Vilken ram är det ni har använt? Jag gissar på ikea nämligen :)
lina,
hopplös eller hoppfull kanske?
kram.
linda,
du gissar alldeles rätt.
ikea är det, men kolla om de har även matt plast, våra är nämligen högblanka och när det är ljust ser man mer av fönsterrutan med pelargoner i än vad man ser av affischerna.
åh vilken fin kjol! snacka om stilig gravid. det är svårt att klä sig fint när man är i slutet av en graviditet. kände mig alltid så vulgär. och försökte dölja mig (just för att undvika dumma eller idiotiska välmenande? kommentarer om min mage)men du! du lyckas liksom alltid.
Kjolen var väldigt fin! Och magen under också, om jag får drista mig till sådana kommentarer :)
Åh, din väska är jättefin! Jag vill ha, jag älskar väskor! :)
josefin,
dina ord gör mig glad.
mkt glad.
elina,
jag köpte den tredje gången jag var där och insåg att jag ju faktiskt tyckte den var supersnygg.
och drista på du, jag tar inte illa upp.
lisa,
väskan är härlig och den luktar gott av gammalt läder.
faktiskt lite som min morfars gamla läderjacka.
det kommer fler bilder på den snart faktiskt.
Hej! :)
Du ser som vanligt vacker ut! Kjolen är som en sol, med vecken som strålar.
Otroligt snoffsigt med en plisserad guldig kjol!
Jag förnippar inte alls guld med 90-talet, men måhända är 90-talet något som känns metalliskt.
GULD...
Jag tänker på femme fatale och lyx och flärd och saint tropez på 60-talet. Eller Paris. Eller egyptisk romantik med Nefertite/Cleopatra i kraftig sminkning.
Guld är antingen otroligt vackert eller så ser det bara billigt ut.
Dessutom tänker jag alltid på texten-" en tuff brud i lyxförpackning"när jag själv bär guldplagg, vilket inte är så ofta tyvärr...
Jag är en tuff brud i lyxförpackning.
En tuff brud i snyggt fodral.
Jag är ett liten stycke dynamit maskerad till sockerbit.
Jag är en hårding i guldinfattning.
Det är karlarnas idéal.
Här kan de välja mellan tvennebud.
Båd' lady, och raggarbrud.
Aldrig kommer sagans prins, om man går klädd i jeans.
Men till ett nobelt kvins.
Med diamant, det går brilliant.
Man lätt får karln på knä i guldlamé.
lillgull!
var håller du hus egentligen?
jag saknar dina inlägg på din blogg.
i alla fall,
guld är mkt snofsigt i rätt form det var mer att kjolen går mot en slags senapsaktig färg som jag tycker förekom på 90-talet lite mer än vanligt.
"Aldrig kommer sagans prins, om man går klädd i jeans."
hahaha.
utmärkt budskap att förmedla i dessa jämställdhetstider.
Vem vill ha en sagoprins egentligen.. hehe..
Hur som helst man kan ju se ut som en solprinsessa i guldkjol, det betyder ju inte att man sitter där och väntar på en prins för de ;)
Jag jobbar och står i. Ärligt talat känns det verkligen som om jag har hamnat som slav i grottekvarnen.
Inte mycket energi kvar efter det dagliga.
Börjar se ljuset i slutet på tunneln, dock.
Bär även på något, en än så länge ganksa liten hemlighet, som jag än sålänge inte törs gå ut med offentligt, och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna blogga utan att vräka det ur mig.
lillgull,
fy tusan för att hamna i grottekvarnen, jag hoppas att det lättar lagom till hösten.
då behöver saker lättas, då känner jag ofta att det blir nystart av allt. hoppas så även för dig.
och den lilla hemligheten hoppas jag är en fin liten sak och precis det som var min första tanke när jag läste.
lycka till med den jag väntar tills du orkar blogga igen.
hur länge det än må ta så väntar jag.
Skicka en kommentar