2011/12/13

Om luciadagen med barnet.





I går valde vi ut vad han skulle ha på sig.
Han ville vara pepparkakslucietärna, och han var en väldigt fin sådan.

På förskolan tyckte jag mig ana många osäkra föräldrar som kompenserar sin ängslan av att inte duga genom att försöka vara extraordinärt präktiga.
En av pedagogerna ursäktade att hon bjöd våra barn på en massa socker (pepparkakor), själv har jag väldigt svårt att sitta och fika samtidigt som jag nekar mitt barn detsamma.
Okej, jag har ju inte svårt att neka honom vin och öl, men är det verkligen så stenhårt att barnen inte ens får äta pepparkakor på lucia?

Har en känsla av att många försöker få den nyttiga delen i sin tanke om uppfostran, uppfylld av förskolan.

Sen gick vi hem i piskande regn och stormvindar.

11 kommentarer:

A sa...

Jag tror det är mer än en känsla. Minns från min tid på förskolan barn som berättade, förstås - för barn vill dela med sig, om vad de ätit på helgen eller dagen innan och det var ju oftast jäkligt långt från vad föräldrarna krävde av förskolans mat. Jag har en ganska stark uppfattning om att förskolan är mångas samvetesalibi som okejar att de själva ger skräpmat och godis.

Joanna sa...

jo, jag har också hört liknande från andra pedagoger.

såg även en lista på bättringsförslag på gamla förskolan, som någon nyinskolads förälder hade skrivit.
krav på närproducerat, inga halvfabrikat, laga all mat från grunden.
den förskolan hade redan en kock, som lagade mkt av maten och alla barn älskade hennes mat.
och hallå inte ens vi själva lagar ju mat helt fri från halvfabrikat, varför ska vi då kräva av förskolan att ALLT de lagar ska vara lagat från grunden.
på närproducerat.
i rågsved?
hohoho.

på förra förskolan fick de en frukt efter lunchen, utom på fredagar för då fick de en glass.
på nya förskolan får de ingen glass (säkert ett krav från föräldrarna) men däremot bjuds det hej vilt på sötsaker när något barn fyller år (och med så många barn så är det ju födelsedagar hela tiden).
tycker nog att det förra alternativet var bättre.

Jenny sa...

Åhh så fina "pepparkakskläder"!

Johanna sa...

Vilken liten sötnöt!!

Min son är ju en liten plutt fortfarande, så han går ju inte på dagis än, men har varit på öppna förskolan (bara två ggr för det kryper i skinnet på mig). Jag upplever att det också där finns många osäkra / ängsliga föräldrar.

Tycker det är så himla sorgligt att man inte tar mer hjälp av varandra , och pratar med varandra om hur man egentligen känner.

Jag jobbar på fritids och det känns som om många föräldrar bara hastar genom vardagen för att hinna med allt, man stannar aldrig upp för att se vad som finns i nuet.

Och pepparkakor ska väl alla barn äta ;)

A och A sa...

Vilken fin pepparkaksgubbeluciatärna (?). =)

På Stures dagis är det varken glass eller godis, men så klart pepparkakor. Det säger vi inte nej till. Man blir ju snäll av peppisar.

Annars tycker jag att det är ganska skönt att man bara serverar normal mat och ibland en kaka eller bulle på dagis. Vi har inte gett Sture nåt godis ännu, och jag tycker att det är bra att vi själva får bestämma när det ska bli. Och det här med att föräldrar ska köpa glass till alla barn på födelsedagar är ju lite skumt. Alla föräldrar vill ju inte att barnen ska äta glass på vardagar, och dessutom kan man ju ha en tajt ekonomi som inte tillåter glassorgier på dagis.

Unga fröken Karlsson sa...

Men åh, pepparkakslucietärna! Så underbart kreativt av honom, älskar barns fantasi och förmåga att tänka utanför ramarna. :)

Anonym sa...

Hej
Mitt barn var tomtetärna. Med tomtedräkt och glitter. Man kan blanda hejvilt för allting är "lucia". Det var intressant att se att girligirlmammorna hade klätt sina döttrar till små lucior med hela kittet. När man är liten så vet man ju inte hur "dräkten" ser ut. Då kan man ha röda byxor, ljuskrona och en pepparkakströja, det man själv tycker om.

Till mitt barns födelsedag bjöd vi på "godare frukter". Vindruvor & honungsmelon i små tjusiga bitar. Jag tog upp det på föräldrarmötet att jag tycker det är roligt att fira då det finns tillfälle. Och fest på förskolan är mysigt för barnen. Att tända ett litet ljus, äta något, sjunga lite. Vi kom fram till att det inte var nått tvång, ville man köpa frukt var det helt okej. Gjorde man inte det, så var det också okej.

/ Johanna Toras mamma

Johanna sa...

Torsten! Viken sötunge! Och jag upptäcker att jag har likadan bokhylla (vitrinskåp?) som er, men luckorna är borttagna på min. Om du undrade. ;)

Joanna sa...

jenny,
de är från åhléns!
i en sån där härligt frasig lakansväv.
tror det får vara en pyjamas resten av året (resten av storleken snarare).

johanna,
jag tänker ofta på det, hur jag själv hastar igenom allt.
inte har ro att natta mitt eget barn för då sitter jag bara och tänker på allt jag hade kunnat få gjort under den tiden istället.
tråkigt, verkligen.
tror jag ska trösta mig med en pepparkaka (fem)!

agnes,
visst blir det knepigt om man inte låtit barnet äta så mkt socker innan, vi hade en väldigt låg gräns när det kom till introduktionen.
vi hade nog inte tänkt så mkt på det, det bara blev.

esteterier,
hehe, ja, eller. han valde nog mest det jag presenterade för honom.
inget valdes bort helt enkelt.

toras mamma-johanna,
fint med tomtetärna, ligger bra i munnen också det ordet.

godare frukter låter som en utmärkt idé ju!
visst ska det firas på förskolan, på förra förskolan hade de ofta vernissage, med salta pinnar och saft, och när någon fyllde år utmärkte man den dagen genom att göra en krona med paljetter på, och så fick födelsedagsbarnet välja vilja låtar de skulle sjunga vid samlingen.
det tycker jag också blir ett fint firande.

men det där att fira öht på förskolan? alltså att föräldrarna ska fixa.
jag skulle nog väldigt lätt få prestationsångest, och inte vilja att några andra barn tyckte att det var ett tråkigt fika för då skulle mitt barn förknippas med det tråkiga fikat.
så det är nog snarare de andra barnens uppfattning som skulle sätta press på mig, vad föräldrarna skulle tycka hade verkligen inte rört mig i ryggen.

johanna,
det är klart jag undrar!
det är nog inte dina luckor som är borttagna, snarare våra som är ditsatta.
planen är att sätta upp ett fint tyg bakom glaset, det ska vara en skrothylla, då måste man ju dölja.
och så gillar jag tanken att kunna förändra den lite genom att byta tyg emellanåt (kommer förmodligen aldrig att hända, men ändå).

Johanna sa...

Angående vad barn vill kalasa med/på;
Det var en artikel för något år sen (i DN tror jag) om barnkalas. Föräldrarna fixade med teman och tjohej... Men när dom hade frågat barnen, så svarade alla att dom ville ha lite gott fika och kanske leka en lek..

Fast det är klart, om man bläddrar genom några föräldratidningar så får man ju lätt ångest... Ett vanligt kalas med fiskdam finns lixom inte längre.

(jag har ju redan börjat planera Dexters kalas, tre månader i förväg och han fattar ju inget, han fyller ju bara ett. Haha)

Joanna sa...

johanna,
de första åren är ju det mesta ståhejet för föräldrarnas egen del.
det är klart du ska fixa en massa till kalaset om det är så du vill ha det, så länge det inte blir ett krav.
det är ju inte fixet i sig det är fel på.

torstens första födelsedag firades med att han fick gå till lekparken och leka tills han blev less, och sen fick bada nästan hur länge han ville i sin lilla badbalja sen på kvällen.

det var bara jag och hann under större delen av dagen, eftersom hans pappa jobbade kväll och varken mor- eller farföräldrar var i stan.
och han var ju hur nöjd som helst ändå.
så klart.