2012/01/15

Om återhämtningen.

Granen skulle ut i dag.
Vi får se hur det blir med den saken.


Ni vet när man vaknar upp och inser att magen inte längre värker.
Mest bara svider och är ömtålig.
Och man orkar dricka vatten och till och med ställa sig i duschen.
Känslan när man sen stiger ur duschen och kämpar sig på med kläderna och får lägga sig i soffan igen.
Fast ren.
Jag är där nu.

Det var förfärligt att ha förvärkar och kaskadkräkningar samtidigt.
Vanligtvis vill man ju gärna fokusera på en sak i taget, andas bort värkar, tänka på krispiga vinterdagar osv osv.

Torsten vaknade i natt och ville inte vara med sin pappa.
Så vid ett tillfälle satt jag på toaletten, med honom i knät.
Jag kände mig som urmodern, trots att jag inte visste vad jag skulle göra av all smärta.

I morse frågade han hela tiden med gråten i halsen om jag var frisk nu.
"Är du frisk nu mamma?" och när jag stod inne på toaletten och ville kräkas stod han bredvid och frågade igen.
Lilla hjärtat.
Och att försöka låta tapper och glad och säga att det inte är någon fara, samtidigt som magen hulkar sig.
Huga.

Men det är intressant hur kroppen verkar ta bara en viss mängd smärta.
För även om jag varit stel och haft svårt att resa mig upp ur soffan pga fogarna.
Så har jag inte riktigt tänkt på dem i dag, när jag legat och försökt andas bort magontet.
Tack och lov att det är så.

Nu ska jag lägga huvudet mot kudden igen.
Och andas ut över att slippa föda barn mellan spyorna.

12 kommentarer:

Lina sa...

Men stackars stackars dig!
Och jag vet hur det är, been there.
Det positiva är att man överlever fast man inte tror det när det pågår.

Pepp, pepp, pepp!

Anonym sa...

Jisses vilken pärs, hoppas du hinner få tillbaka krafterna innan det är dags. Lycka till.

Anonym sa...

Hi, You poor thing! Love your blogg and check it out each day! Also pregnant with a 2 year old running around and know exactly how you are feeling- nice to know there is someone else out there... take care and sit on the soffa and relax- just as I am :)
/Anna

Pulber sa...

MEN FY FAN!

Hoppas att du mår bättre snart!

Lisa sa...

Usch usch usch. Hoppas att värk, kräk och ont snart är över. Jag vet inte hur långt du har kvar men det är ju himlans härligt när det väl är dags, eller kanske lite efter.

emma sa...

åh jädrans alltså. ingen dans på rosor. du är en tapper en!

Linnea sa...

Tack för ditt givande inlägg om amning som också fick ett fantastiskt bra gensvar av dina läsare. Efter snart tre år som mamma bearbetar jag fortfarande upplevelserna i och med min förlossningsdepression som varade i 11 månader och nu kom jag ytterligare ett myrsteg framåt mot att våga känna mig redo för ett till barn i framtiden.

columbine sa...

även an vanlig dag, utan magsjuka
är du min idol

Emma sa...

Åh, så skönt att du mår lite bättre. Förhoppningsvis känner den lilla när mamma är stark nog att föda honom/henne till världen!

Lillgull sa...

Jisses! trodde knappt det kunde bli värre med allt det onda från fogarna...Oxå går du o får maginfluensa!
Undrar om maginfluensan nu hjälpt till at träna magmusklerna lite inför förlossningen? När den värsta träningsvärken lagt sig...

Lisa. sa...

Även en vanlig dag
utan magsjuka
är du min idol.

Varför skriva något annat
när någon annan sagt det så himla, himla bra.

Du verkar både klok och varm
och tills du mår bättre
skickar jag både ömkan
och en massa pepp.

Joanna sa...

TACK tack tack, snälla ni.
om ni bara visste vad peppad jag blir av att ni bryr er.
så himla fina.