Vet ni hur glad jag är över att ha fått min egen döende dandy.
Affischen man kan köpa på Moderna museet av Nils Dardels fina målning är för stor i formatet, den här inramade lilla versionen från ca samma tid är så mkt mer min stil.
Det var på vår långa loppisrunda i somras.
Utanför Umeå mot Vindeln och bortåt.
Sista stoppet för dagen och jag var helt mätt i huvudet.
Just som jag gick ut genom dörren lyfte en kille ner tavlan från väggen och jag bara "AAAH! köp den inte köp den inte" tyst för mig själv.
Jag avskydde både killen och tjejen på en gång.
Håll tassarna borta från min tavla!
Och efter att ha pratat lite med kvinnan bakom disken bestämde de sig för att låta den vara.
Kvinnan tog hand om den, skulle hänga upp den senare, och jag hade hela tiden stått och låtsats titta på några knappar och högg som en orm.
Hur mkt kostar den här har du pengarna tack och hej, och sprang ut med segertecken till de som väntade i bilen.
Och undrade var jag tagit vägen.
Torstens termos.
Det är något där inne som skramlar och han blir tokig.
Eftersom det inte går att öppna den jag blir faktiskt också lite tokig av det.
Vi har ställt upp den på en hylla för att slippa lite av det tokiga, vi har nog som det är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar