Om klot i olika former.

Det går alldeles utmärkt att köpa kläder till ett klot.
Man får inte ha så höga krav på veckfri rygg och välsittande midja bara.
Samt vara beredd att skarva med andra plagg där glipor kanske blir för stora.

I dag gav jag mig ut, ibland måste man det, fast man helst skulle ligga i soffan alla veckor som är kvar.
Jag har börjat använda min dramaten.
Som jag började spana efter under förra graviditeten (och fann på en loppis!), eftersom jag då bar en jävulskt tung skolväska med böcker och bärbar dator till och från tåg hela veckorna.
Jag är ganska övertygad att om någon hade sagt till mig.
Ja, jag var inte så smart kanske, tänkte väl att vårdpersonal skulle varna om det var viktigt.
Att inte bära tungt, så hade min foglossning inte blivit lika hemsk den gången, inte dröjt sig kvar ända till nästa graviditet.

Nåja.
Jag drog omkring med den i dag.
Gick sakta, försökte att inte vagga, tog faslig tid på mig att kliva både på och av bussen.
Och jag ska inte ljuga och säga att det var en slump att jag inte använde mina grova pensionärs-ecco-skor i dag.

Dessutom.
Har Indiska inte bara fina kläder just nu, utan väldigt fina jordglober.
Samt i dag en rätt jobbig kund som under hela tiden jag provade kläder vägrade acceptera att butiken inte kunde plocka saker från skyltningen.
Trots att hon stod där och ville köpa.

Jag kan väl förstå hennes frustration i att inte få köpa en vara som tagit slut och endast finns kvar i skylten.
Men någonstans måste en vuxen människa faktiskt ge sig.
"Jag förstår att du blir irriterad, men det är våra regler och jag kan inte göra något åt det, jag får inte röra skyltningen" upprepade butiksinnehavaren gång på gång.
Kunden gick ut ur butiken med arga steg, och kom sedan tillbaka för att diskutera mer.
Två gånger!
Kära nån, hur gärna kan en människa vilja ha en sak egentligen?