2010/11/26

(Dag 17) Om mitt favoritminne.


Hur ska jag kunna välja?
Det måste nog bli.
När vi i snön mitt i natten pulsade på vägen hem till dig.

Du sa "jag kan inte hålla mig längre jag måste säga det nu" och vi stannade upp och jag tittade på dig.
"Jag älskar dig" sa du.

Och min mage flög upp bland molnen och mitt hjärta spillde över.
Men mest såg man nog mitt leende som var både generat och lyckligt.
Och förälskat.

Allt som följde efter den kvällen.
Är mitt favoritminne.

3 kommentarer:

Fröken K sa...

Så romantiskt!

Angeliqa sa...

Vilket fint minne.

Joanna sa...

fröken k,
ja det var det.
snöade gjorde det också.

angeliqa,
jag blir pirrig än av blotta tanken.