2010/11/15

Om en bra start.


Jag gick och simmade i morse.
Efter att jag lämnat Torsten på förskolan promenerade jag vidare mot simhallen.
Trots att jag är förkyld men i lördags fick jag en svår släng av kroppsförakt.
Jag tänker ofta på hur jag inte passar i mina kläder längre och hur jag såg ut förr.
Jag gillar inte att jag gör det och jag gillar verkligen inte hur jag hela tiden måste påpeka.
Hur jag såg ut förr.

Så därför gick jag och simmade trots att jag är rätt redigt förkyld.
Tänkte att jag måste försöka få det till en vana medan kroppsföraktet driver mig.
Väntar jag en vecka har jag kommit på mer än tre ursäkter till varför jag inte ska gå dit.

Klockan tio var jag i bassängen simmade ordentliga simtag i jämn takt.
Efter simhallen luktade jag på lite parfymer innan jag tog tåget hem.

Nu känner jag mig nyttig och mysig och det ösregnar ute.
(På fredag ska jag simma igen jag tänker att om jag skriver det här är det svårare att lirka sig ur det.)

7 kommentarer:

fmi sa...

ja, men du er jo så fint uansett.
eller kanskje enda finere, jeg tykker at på bildene virker det som om du bare blir vakrere hver gang:)
Men den gode følelsen etter trening er faktisk best:D Særlig når det begynner å bli kaldt

Angeliqa sa...

Usch vad jobbigt med sådant förakt mot kroppen. Jag hade det likadant förut men har tack och lov äntligen börjat acceptera min kropp som den är. Du är förresten jättefin.

Anna sa...

Åh, du har likadan fin temugg(ar?) som mina föräldrar!
Kroppskänsla har vi redan diskuterat här men jag vet hur det känns. Fast ingen annan är lika hård som man själv.

Lillgull sa...

Vet ej om den lilla mysiga simhallen i Högdalen finns kvar men där gick jag och lärde mig simma med min pappa :). Ett tips är också att Bredvid/bakom simhallen fanns ett litet bibliotek. De brukade ha sagoläsning för barn där.

Lillgull sa...

Du, jag glömde ju skriva om kroppsuppfattningen. Du vet nog men jag säger det ändå-du är definitivt inte ensam att känna dig lite vilse i din egen hud efter graviditeten.Tror nog att man inte blir som förr, även om man skulle lyckas gå ner lite smått.... Det kan ju vara så att en del hull blivit permanent omfördelat.

Vet ej vad jag vill komma till eg. Jag låter ju som värsta neggot.
Skitbra att du tog dig tid och ork att göra något åt saken!
KRAM!

kajsa sa...

jag älskar att simma, men har himla svårt att ta mig till simhallen. därför brukar jag berätta för folk att "på fredag ska jag simma". då kan jag inte lirka mig ur det, för det skulle betyda att jag ljugit och det vill jag ju inte. :)

Joanna sa...

fmi,
men jag kan inte annat än tacka mitt allra djupaste och ödmjukaste.
tack tack.
det som får mig att träna öht är ju just känslan efteråt, den är bäst.

angeliqa,
jag försöker.
jag hoppas att jag kommer till dit där du är.
tack.

anna,
jaså minsann!
vi har två, men den ena har en spricka i sig och jag oroar mig för den.
dricker te varje dag ur dem. (fast kanske bara en i taget, om jag ska vara ärlig.)

det är sant att man är hårdast mot sig själv, men det är ju just mig själv jag ska leva med så det kanske är bäst att blidka mina hårda ord?

lillgull,
det är den lilla högdalensimhallen vi talar om.
biblioteket ligger ovanför tunnelbanestationen, vet inte om det har flyttat sedan din tid.
men där är vi emellanåt.

man blir nog aldrig precis som förr, det tror inte jag heller.
men jag har fortfarande nästan 20 kg mer än innan jag blev gravid, och det tycker jag faktiskt är alldeles för mkt.
det handlar inte bara om att magen putar lite mer, det är i princip inget från innan graviditeten som ens ryms på kroppen.

tack för alla ord.
kram!


kajsa,
haha.
vi har båda en förträfflig träningstaktik.
fast nu på fredag befarar jag att jag inte ska få ihop det, för jag vill simma på morgonen men då har jag ett möte, och på eftermiddagen är jag orolig för att det ska vara mer folk och jag gillar inte det.